Tillfrisknande kan se olika ut för olika personer, och ta olika lång tid.
På denna sida delar volontärer och anställda sina egna berättelser och erfarenheter kring vägen till friskhet, normer, ideal och livet efter ätstörningen.
Thor filosoferar I hela mitt liv har jag gått upp och ner i vikt, både i och utanför min tidigare ätstörning. Det är okej att göra det. Kroppen är...
Marika filosoferar Som närstående är det ett ständigt letande efter rätt hjälp. Ett envist sökande. Varje dag. Hoppfullt i ena sekunden, tröstlöst i den andra. Fast det går nog...
Maja filosoferar Jag har tappat räkningen på antalet gånger jag fått den frågan – om det är värt att bli frisk. En fråga som kan tyckas obegriplig. Men befinner...
Maja filosoferar Att ta hand om sin publik, sina läsare, sina lyssnare eller sina följare. Att sätta TW, triggervarning, på inlägg, poddar, artiklar, TV-program eller teaterföreställningar är inte lösningen...
Anna filosoferar Jag har länge funderat över språk, normer, förhållningssätt och hur vi agerar när det kommer till det ätstörda samhället. Vad vi säger till varandra, hur vi talar...
Anna filosoferar När jag var sjuk tänkte jag ofta på hur det skulle bli när jag blev frisk. Först var det OM jag blev frisk men successivt ändras tankarna...
Friida filosoferar I min famn håller jag min lilla skatt, min älskade dotter. Just nu är hon lyckligt ovetandes om skeva kroppsideal, prestationskrav, krig och oroligheter. Tillåter mig vara...
Friida filosoferar På bilden är jag i min systers hall, på väg till kyrkan för att säga ja till min man! Vi gifte oss 2020, mitt under coronapandemin. Med...
Julia filosoferar Ätstörningen drabbade mig under en tid med mycket ovisshet. En tid när jag kände mig oduglig och otillräcklig. Mat och träning blev ett sätt för mig att...