Nio krav för en bättre ätstörningsvård

Sedan flera år tillbaka finns De nio sanningarna om ätstörningar, framtagna för att motverka myter och föreställningar om vem som drabbas och varför.

Frisk & Fri har tagit avstamp i dessa sanningar när vi tagit fram Nio krav för en bättre ätstörningsvård.

Frisk & Fri har tagit fram Nio krav för en bättre ätstörningsvård, som vänder sig till vårdgivare, beslutsfattare och politiker.

Vid framtagandet av dessa krav tog vi avstamp i De nio sanningarna om ätstörningar, som togs fram för att motverka myter och föreställningar om vem som drabbas och varför. Flera experter och organisationer har deltagit i framtagandet av dessa sanningar, under ledning av Professor Cynthia Bulik, som idag bland annat driver CEDI (Centre for Eating Disorders Innovation), på Karolinska Institutet.

Med Nio krav för en bättre ätstörningsvård tar vi steget vidare för att skapa förändring. Vårt opinionsbildande arbete har den erfarenhetsbaserade kunskapen som bas, det i kombination med våra krav tar vi kampen vidare för en mer jämlik ätstörningsvård, oavsett vem du är och var du bor.

De nio sanningarna och de nio kraven

Nio krav för en bättre ätstörningsvård - Frisk & Fri.

Många personer med ätstörningar ser friska ut även om de är mycket svårt sjuka.

Krav: Det behöver finnas goda kunskaper om ätstörningar i hela vården – men också i skolor, idrottsföreningar och på arbetsplatser (företagshälsovård och HR). Förebyggande och tidiga insatser ökar chanserna för snabb återhämtning och kortare sjukdomstid.

Familjer kan vara en värdefull tillgång i behandlingsarbetet. De får inte skuldbeläggas. 

Krav: Situationen för närstående – de som lever med eller nära någon med en ätstörning – måste belysas och tas på allvar. Vården ska erbjuda stöd till familjer och andra närstående, som ska kunna vara en resurs i tillfrisknandet, när det är lämpligt.

En ätstörningsdiagnos är en hälsokris som stör både individens och familjens möjligheter att fungera. 

Krav: Arbetsgivare, sjukförsäkringssystem och andra omsorgsfunktioner blir extra viktiga när en familj och närstående försöker ta sig ur den kris som en ätstörning orsakar. Såväl ekonomi som psykisk hälsa påverkas – och det måste därför vara lätt att få olika stödinsatser. Brukarorganisationer är också ett viktigt stöd i den processen.

Ätstörningar är inte ett val utan ett allvarligt tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

Krav: Vi har alla ett ansvar att förmedla en korrekt bild av vad ätstörningar är – såväl media, som vårdgivare, forskare, brukarorganisationer och privatpersoner. Ätstörningar är inte bara en “fas” som drabbar unga tjejer i tonåren, det är allvarliga tillstånd som påverkar hela livet.

Ätstörningar kan drabba alla, oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.

Krav: Hälso- och sjukvården har uppsatta mål om vård på lika villkor. Det innebär att ätstörningsvård ska vara tillgänglig oavsett typ av ätstörning, oavsett var i landet du bor – och oavsett vem du är.

Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både självmord och mediciniska komplikationer. 

Krav: Ätstörningar är en potentiellt dödlig psykisk sjukdom, med många kopplingar till annan psykisk ohälsa, NPF och suicidrisk. Vi kräver tidiga, koordinerade insatser och korta väntetider, eftersom det ökar chanserna till snabbare tillfrisknande – och därmed räddar liv.

Arvs- och miljöfaktorer spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar. 

Krav: Ätstörningar beror på en kombination av olika faktorer, både biologiska och sociala. Därför måste vården se olika ut för olika personer. Vården ska vara lyhörd, respektfull och personcentrerad. Det ska finnas kunskap om biologi, psykologi och sociala faktorer – samt hur dessa samspelar.

Vem som drabbas av ätstörningar styrs inte enbart av gener. 

Krav: En ätstörning är inte likadan för alla – och har olika ursprung för olika människor. På samma sätt kan därför lösningen se olika ut. Ta tillvara på den erfarenhetsbaserade kunskapen som finns i brukarorganisationer!

Det går att bli helt frisk och fri från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktig. 

Krav: Vården ska räcka hela vägen till ett friskt liv och alla patienter ska ha rätt till uppföljning – gärna vid samma vårdinstans där de behandlats. Det ska finnas tydliga och snabba kommunikationsvägar vid återfall – och kontinuerliga, långsiktiga uppföljningar ska erbjudas vid utskrivning. Vårdprocessen ska vara uppbyggd på ett sådant sätt att patienter och närstående kan känna tillit till vården.