Utan fasaden som ätstörningen medförde

Gustav filosoferar

Jag har gjort någonting galet men sjukt kul, det var något som jag sett fram emot under ett halvår och aldrig gjort tidigare. Jag åkte på ett lajv under fyra dagar, kände ingen, visste inte vad som väntade mig och var tvungen att gå in i en roll. Rollen som överlevare i en apokalyptisk värld full av galna zombies. Jag kände mig lite obekväm i början men ganska snart hade jag inkvarterat mig hos drogkungen i byn, langat droger, rånat banken, suttit i fängelse och slutligen blivit nerskjuten av ett par falska soldater som resulterade i att jag blev en zombie.

 

Foto: Frisk & Fri

 

Om jag hade gjort detta när jag var sjuk tror jag att det varit annorlunda. På lajvet var jag tvungen att äta oregelbundet, sov lite och bjöd rejält på mig själv. De åren som jag varit frisk har inneburit att jag lärt känna mig själv, jag vet vad jag blir irriterad över och jag vet när det är dags för mig att få i mig ett mellanmål. Jag vet vad som gör mig ledsen, trött och glad. I och med att jag lärt känna mig själv blev det lättare att få andra att lära känna den jag är, utan den fasad som ätstörningen medförde.

Vi kommer ständigt i livet att mötas av utmaningar, både små, stora och kanske oövervinnerliga. Kommer du till ett steg i livet då utmaningen känns för stor, luta dig tillbaka, reflektera och se saken från andra sidor. Och sök stöd från någon annan om det känns för tungt, för tillsammans kan vi möta större utmaningar. Vi kan dela både glädje och sorg och förhoppningsvis stötta varandra. Min största utmaning var att bli frisk och fri, men det var även det som fick mig att växa som människa och även som pappa.