Julia filosoferar
Om jag som vuxen skulle skriva ett brev till mig själv som tonåring. Då skulle det se ut så här:
Hej du. Jag känner dig. Jag vet att du går igenom massa känslor just nu och jag tänker inte försöka förminska vad du går igenom. Livet är svårt. Just nu känner du att du inte är bra nog. Du gillar inte din kropp, inte personen du är och inte de val du gjort. Men jag lovar dig att det inte kommer vara såhär för alltid.
Foto: Frisk & Fri
Du möter motgångar som gör att du ifrågasätter din verklighet. Du känner dig som den enda som kan hantera problemen och hugger tag vid den gnutta kontroll du har kvar, och med det börja bygga en fasad. Livrädd för att släppa taget om den fasad du byggt upp, tvingas du begrava den del av dig du upplever som svaghet. Men fasaden kommer brista, det kommer uppstå sprickor. Och i slutändan är det ingen mindre än du, med slägghammaren i hand, som krossar den. Det kommer göra ont men det kommer vara för det bättre. Du kommer att ta din så kallade svaghet i hand, och omfamna henne.
Du kommer börja bygga upp den självkänsla som genom många år legat vilande. Du kommer möta dina demoner gång på gång, möta och krossa din stolthet gång på gång. Du kommer öppna upp dig, och du kommer läka. Du kommer jobba med dig själv, du kommer börja acceptera din kropp och du kommer börja ge dig själv rum att misslyckas. Det kommer ta tid och du kommer avsky att vänta. Men väntan kommer att vara värd det.
Och vet du vad, det är inte slut där. Livet är långt, och du kommer att fortsätta falla, fortsätta inse nya saker om dig själv och du kommer låta det ha sin gång. Du kommer vara långt ifrån perfekt, långt ifrån lugn i alla situationer och långt ifrån nöjd med varje del av ditt liv, men du kommer älska de imperfektioner som finns. Du kommer gråta och du kommer skratta och du kommer fortsätta gråta och skratta, för var jag skriver ifrån är inte slutstationen.
Och till sist vill jag säga Tack, tack till dig, den du är och resan vi gjort och gör tillsammans. Inget av mitt nu vore möjligt utan ditt då. Tack!