Tomas filosoferar
Att vara närstående till någon som är i en svår position i livet kan många gånger vara ett speciellt läge att vara i. Du sitter ofta på en nivå av insikt som du inte delar med så många andra, och i vissa fall med ingen alls. Att vara nära någon som har det svårt i dess mest privata sfär innebär ofta att de delar med sig av sin problematik på ett sätt som de maskerar för resten av omgivningen. Samtidigt kommer du antagligen inte att veta lika mycket som om den du står nära faktiskt vet.
Det här var i alla fall min erfarenhet från min sambos sjukdomstid. Jag hade lätt att känna en frustration kring omgivningens okunskap. Jag vet så klart att alla människor har sina egna utmaningar, sina egna saker att lära sig och sig själv att ta hand om. Det hindrar ändå inte känslan av att stå i ingenmansland.
Med tiden ändras dock situationen. De omkring mig lärde sig mer och mer. Jag fick ett öppnare samtal med både dem och min sambo. Min relation med alla runt mig växte sig också stark på ett sätt jag fortfarande uppskattar mycket, även nu 10 år efter att min sambo blivit frisk.