2014 tog flera ledande ätstörningsexperter fram ”nio sanningar om ätstörningar”, för att motverka myter och missförstånd om vem som drabbas. Nu tar Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar arbetet vidare. Här är våra nio krav för en bättre ätstörningsvård i hela landet.
Frisk & Fri har arbetat mot normer och förlegade stereotyper så länge föreningen har funnits. När Cynthia Bulik (som idag bland annat driver CEDI, Centre for Eating Disorders Innovation, på Karolinska Institutet) tog fram de nio sanningarna 2014 fick vi plötsligt ett kraftfullt vapen i den kampen. Att experter och egenerfarna från hela världen samarbetat för att fördjupa bilden av ätstörningar är någonting väldigt positivt. Men trots detta finns skadliga fördomar och myter kvar – och de påverkar bland annat vem som får vård och hur snabbt det går.
Nu, på den internationella ätstörningsdagen, den 2 juni, lanserar därför Frisk & Fri nio krav till beslutsfattare och vårdgivare, kopplade till de nio sanningarna. I framtiden hoppas vi kunna arbeta vidare med systerorganisationer över hela världen, för att anpassa och sprida kraven till fler länder. Idag vänder vi oss dock till svenska vårdgivare och makthavare.
(Lanseringen av kraven sker i sociala medier på den internationella ätstörningsdagen, den 2 juni, genom en kampanj som är framtagen tillsammans med Bulta Kommunikation, https://bulta.se.)
De nio sanningarna och de nio kraven:
1. Många personer med ätstörningar ser friska ut även om de är mycket svårt sjuka.
Krav: Det behöver finnas goda kunskaper om ätstörningar i hela vården – men också i skolor, idrottsföreningar och på arbetsplatser (företagshälsovård och HR). Förebyggande och tidiga insatser ökar chanserna för snabb återhämtning och kortare sjukdomstid.
2. Familjer kan vara en värdefull tillgång i behandlingsarbetet. De får inte skuldbeläggas.
Krav: Situationen för närstående – de som lever med eller nära någon med en ätstörning – måste belysas och tas på allvar. Vården ska erbjuda stöd till familjer och andra närstående, som ska kunna vara en resurs i tillfrisknandet, när det är lämpligt.
3. En ätstörningsdiagnos är en hälsokris som stör både individens och familjens möjligheter att fungera.
Krav: Arbetsgivare, sjukförsäkringssystem och andra omsorgsfunktioner blir extra viktiga när en familj och närstående försöker ta sig ur den kris som en ätstörning orsakar. Såväl ekonomi som psykisk hälsa påverkas – och det måste därför vara lätt att få olika stödinsatser. Brukarorganisationer är också ett viktigt stöd i den processen.
4. Ätstörningar är inte ett val utan ett allvarligt tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.
Krav: Vi har alla ett ansvar att förmedla en korrekt bild av vad ätstörningar är – såväl media, som vårdgivare, forskare, brukarorganisationer och privatpersoner. Ätstörningar är inte bara en “fas” som drabbar unga tjejer i tonåren, det är allvarliga tillstånd som påverkar hela livet.
5. Ätstörningar kan drabba alla, oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.
Krav: Hälso- och sjukvården har uppsatta mål om vård på lika villkor. Det innebär att ätstörningsvård ska vara tillgänglig oavsett typ av ätstörning, oavsett var i landet du bor – och oavsett vem du är.
6. Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både självmord och mediciniska komplikationer.
Krav: Ätstörningar är en potentiellt dödlig psykisk sjukdom, med många kopplingar till annan psykisk ohälsa, NPF och suicidrisk. Vi kräver tidiga, koordinerade insatser och korta väntetider, eftersom det ökar chanserna till snabbare tillfrisknande – och därmed räddar liv.
7. Arvs- och miljöfaktorer spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar.
Krav: Ätstörningar beror på en kombination av olika faktorer, både biologiska och sociala. Därför måste vården se olika ut för olika personer. Vården ska vara lyhörd, respektfull och personcentrerad. Det ska finnas kunskap om biologi, psykologi och sociala faktorer – samt hur dessa samspelar.
8. Vem som drabbas av ätstörningar styrs inte enbart av gener.
Krav: En ätstörning är inte likadan för alla – och har olika ursprung för olika människor. På samma sätt kan därför lösningen se olika ut. Ta tillvara på den erfarenhetsbaserade kunskapen som finns i brukarorganisationer!
9. Det går att bli helt frisk och fri från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktig.
Krav: Vården ska räcka hela vägen till ett friskt liv och alla patienter ska ha rätt till uppföljning – gärna vid samma vårdinstans där de behandlats. Det ska finnas tydliga och snabba kommunikationsvägar vid återfall – och kontinuerliga, långsiktiga uppföljningar ska erbjudas vid utskrivning. Vårdprocessen ska vara uppbyggd på ett sådant sätt att patienter och närstående kan känna tillit till vården.
KONTAKT:
Maja Engström
Digital kommunikatör, Frisk & Fri
073-7700882
Thor Rutgersson
Pressansvarig, Frisk & Fri
072-2507277
Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar är en ideell förening som startade redan 1983 i Stockholm och blev riksförening 2003 med stöd av Allmänna Arvsfonden. Idag finns vi runtom i hela landet och syftar till att finnas överallt där det finns behov av stöd för de som är drabbade av ätstörningar och deras närstående.
Frisk & Fri – riksföreningen mot ätstörningar
Inedalsgatan 5
112 33 Stockholm