Tvångsmässig träning

När träningen blir ett tvång istället för hälsofrämjande och glädjefylld

Vad är tvångsmässig träning?

Tvångsmässig träning är vanligt vid ätstörningar. Det handlar inte bara om hur ofta eller hur hårt någon tränar, utan om relationen till träningen.

När träning blir tvångsmässig känns den svår eller omöjlig att avstå från, även när kroppen eller livet påverkas negativt. Det kan handla om att träna trots skada eller sjukdom, eller att få stark ångest, skuld eller oro när träningen uteblir.

Det är viktigt att veta att tvångsmässig träning inte handlar om mängd eller prestation. Även träning som ser “rimlig” ut kan vara problematisk om den är styrd av starka regler eller är svår att förändra.

Varför drabbas man?

För många blir träningen ett sätt att hantera jobbiga tankar och känslor, eller att försöka kontrollera kropp och matintag. Samtidigt kan glädjen i rörelse försvinna – träningen känns snarare som ett måste än något man vill göra.

Det går att förändra sin relation till träning. Med stöd och förståelse för vad som ligger bakom beteendet kan det bli möjligt att hitta tillbaka till rörelse som bygger på omtanke, flexibilitet och välmående.

Tecken på tvångsmässig träning

Tränar trots skada, sjukdom eller stark trötthet
Känner ångest, skuld eller oro om träningen uteblir
Har svårt att vila eller ändra sin träningsplan
Följer strikta regler kring träning (tid, längd, intensitet)
Använder träning för att hantera känslor eller kompensera för mat
Prioriterar träning framför relationer, skola eller arbete
Känner sig sällan nöjd – det räcker aldrig
Upplever att träningen är ett måste snarare än något frivilligt

Om du känner igen dig i tvångsmässig träning

Prata med någon du litar på – att sätta ord på det du upplever kan vara ett viktigt första steg
Sök stöd – professionell hjälp eller samtal kan göra det lättare att förstå och förändra beteendet
Fundera över ditt varför – vad driver din träning, och hur vill du att den ska få dig att må?
Testa små förändringar – tillåt dig att vila eller ändra planer, även om det känns svårt. Pröva att justera tid, intensitet eller upplägg för att börja bryta mönstret.
Utforska andra sätt att röra dig – prova rörelse som inte är kopplad till prestation eller kontroll
Påminn dig om att livet är mer än träning – relationer, vila och sådant du tycker om är också viktigt
Var ödmjuk mot dig själv – Förändring tar tid, men det går att utveckla en friare relation till träning

Tips för dig som är närstående

Våga ta upp din oro. Visa att du bryr dig och utgå från vad du har sett, utan att anklaga eller pressa.
Lyssna och visa tålamod. Det kan vara svårt att prata om, och förändring tar tid.
Undvik fokus på mat, vikt och utseende. Fokusera i stället på hur personen mår och prata om mående, känslor och beteenden.
Uppmuntra till att söka hjälp. Hjälp finns att få till exempel via vårdcentral, BUP eller annan vårdkontakt.
Sök stöd även för egen del. Som anhörig kan du få råd och stöd, till exempel via kommunen, vården eller Frisk & Fri.

Få stöd av Frisk & Fri

Du kan alltid kontakta oss för att få stöd. Våra fantastiska volontärer har egen erfarenhet av ätstörningar som drabbade eller närstående.

Kontakta oss via telefonlinje, chatt eller mejl. För medlemmar erbjuder vi även gruppstöd och mentorskap.

Få stöd