Vanliga frågor

Här hittar du svar på våra vanligaste frågor.

  • Kategori

Går det att skänka en gåva till er anonymt?

Gåva

Ja det går alldeles utmärkt. Använd formuläret på sidan Ge en gåva och klicka i att du vill skänka anonymt.

Ja det går alldeles utmärkt. Använd formuläret på sidan Ge en gåva och klicka i att du vill skänka anonymt.

Vad menar vi med erfarenhetsbaserad kunskap och gemensam erfarenhet?

Övrigt

Den erfarenhetsbaserade kunskapen är viktig i vår förening, det är den vi bygger vår verksamhet på. Med erfarenhetsbaserad kunskap menar vi att vi utgår från den samlade gemensamma erfarenheten...

Den erfarenhetsbaserade kunskapen är viktig i vår förening, det är den vi bygger vår verksamhet på. Med erfarenhetsbaserad kunskap menar vi att vi utgår från den samlade gemensamma erfarenheten som kommer från våra egna upplevelser av ätstörningar, som drabbad eller närstående. Kunskapen samlas inom Frisk & Fri men även från stödsökande och medlemmar.  

Erfarenheten kan bestå av upplevelser från vårdtiden, insikter om livet som kommer efter en genomlevd ätstörning och svårigheter i relationer till sig själv och andra. Alla våra gemensamma erfarenheter utvecklas och fylls på över tid. Det skapar en gedigen kunskapsbank som är unik för oss. 

Jag har ingen ätstörning, kan jag ändå vara medlem i Frisk & Fri?

Medlemskap

Ja, det kan du. Du behöver varken vara ätstörningsdrabbad eller närstående för att bli medlem i föreningen. Välj ett stödmedlemskap om du vill bidra till vår verksamhet. Läs mer...

Ja, det kan du. Du behöver varken vara ätstörningsdrabbad eller närstående för att bli medlem i föreningen.

Välj ett stödmedlemskap om du vill bidra till vår verksamhet. Läs mer om medlemskap.

 

Jag vill inte få era nyhetsbrev via mejl, hur gör jag då?

Medlemskap

Du mejlar till service@friskfri.se och meddelar oss detta. Då plockar vi bort dig från våra utskick, men behåller ditt medlemskap som vanligt.

Du mejlar till service@friskfri.se och meddelar oss detta. Då plockar vi bort dig från våra utskick, men behåller ditt medlemskap som vanligt.

Behöver jag meddela adressändring till er?

Medlemskap

Ja det behöver du. Vi har ingen automatisk uppdatering mot Folkbokföringsregistret. För att du inte ska missa din medlemstidning eller medlemsfaktura behöver vi få in din adressändring. Mejla till...

Ja det behöver du. Vi har ingen automatisk uppdatering mot Folkbokföringsregistret.

För att du inte ska missa din medlemstidning eller medlemsfaktura behöver vi få in din adressändring. Mejla till service@friskfri.se så hjälper vi dig.

 

Vad är det för skillnad på att få stöd av en mentor istället för att höras via stödmejl, chatt eller era stödtelefonlinjer?

Mentorskap

Allt vårt stöd bemannas av volontärer som tidigare varit drabbade eller levt nära någon som varit drabbad. Den största skillnaden med stödet från en mentor och våra andra stödkanaler...

Allt vårt stöd bemannas av volontärer som tidigare varit drabbade eller levt nära någon som varit drabbad. Den största skillnaden med stödet från en mentor och våra andra stödkanaler är att i mentorskapet har du regelbunden kontakt med samma person under fem månaders tid. Denna typ av stöd passar dig om du känner ett behov av regelbunden kontakt där du kan dela dina erfarenheter med din mentor. Känner du i stället att du har ett behov av kontakt någon gång då och då är chatten, stödmejl och stödtelefon ett bra alternativ. Ibland får du prata med samma person som du pratat med tidigare i chatten och stödtelefon, ibland är det en ny person. Mejlar du till vår stödmejl besvaras dessa allt som oftast av samma person

När är det lämpligt att söka mentor om jag är drabbad?

Mentorskap

När du nyligen avslutat din behandling, eller ska avsluta, kan mentorn vara ett bra stöd på vägen för att bli helt frisk. Även om du gått i behandling under...

När du nyligen avslutat din behandling, eller ska avsluta, kan mentorn vara ett bra stöd på vägen för att bli helt frisk. Även om du gått i behandling under en längre period (till exempel ett par år) kan en mentor vara ett bra stöd, för att ge dig nya perspektiv och ett regelbundet stöd.

Varför kan jag inte söka mentor när jag är i början av en behandling?

Mentorskap

Har du nyss startat en behandling kan det vara bra att lägga fokus och kraft på den, att gå i behandling för en ätstörning kan vara tufft. Givetvis kan...

Har du nyss startat en behandling kan det vara bra att lägga fokus och kraft på den, att gå i behandling för en ätstörning kan vara tufft. Givetvis kan du behöva stöd även då och det går att få hos oss via chatt, stödtelefon, stödmejl eller öppna träffar.

Jag har inte fått plats i någon vård ännu, kan jag ändå söka mentor?

Mentorskap

Att vänta på behandling kan vara tufft men en mentor kan inte ersätta vård, behandling eller terapi. Mentorn är ett komplement och ett stöd under slutskedet av ditt tillfrisknande,...

Att vänta på behandling kan vara tufft men en mentor kan inte ersätta vård, behandling eller terapi. Mentorn är ett komplement och ett stöd under slutskedet av ditt tillfrisknande, alternativ om du gått igenom flera behandlingar och behöver få in nya och andra perspektiv. När du väntar på vård kan behovet av stöd vara stort och även om du inte kan söka mentor hos oss finns stöd att få på andra sätt. Använd gärna våra andra stödkanaler i detta fall och sök stöd via vår chatt, stödtelefon, stödmejl eller öppna träffar.

Varför kan inte jag söka mentor åt mitt barn/sambo/förälder?

Mentorskap

Att söka stöd hos oss behöver vara frivilligt, det innebär att personen som söker en mentor också behöver fylla i formuläret själv och skicka in det. Du som lever...

Att söka stöd hos oss behöver vara frivilligt, det innebär att personen som söker en mentor också behöver fylla i formuläret själv och skicka in det. Du som lever nära någon som du tror skulle vara hjälpt av mentorskapet kan uppmuntra att personen söker en mentor men du kan inte söka en mentor åt personen.

Jag är för ung för att ansöka om mentor, vad gör jag då?

Mentorskap

Vi har stöd för dig också. Du kan höra av dig via chatten, skicka stödmejl eller ringa Ätstörningslinjen/Närståendelinjen.

Vi har stöd för dig också. Du kan höra av dig via chatten, skicka stödmejl eller ringa Ätstörningslinjen/Närståendelinjen.

Jag har inte kommit tillräckligt långt i tillfrisknandeprocessen för att ansöka om mentor, vad gör jag då?

Mentorskap

Vi har stöd för dig också. Du kan höra av dig via chatten, skicka stödmejl eller ringa Ätstörningslinjen. Är du över 18 år kan du även anmäla dig till...

Vi har stöd för dig också. Du kan höra av dig via chatten, skicka stödmejl eller ringa Ätstörningslinjen. Är du över 18 år kan du även anmäla dig till en öppen träff eller stödgrupp.

Jag har blivit tilldelad en mentor som inte har haft samma situation som jag befinner mig i. Varför då?

Mentorskap

Antalet engagerade mentorer varierar vid varje ansökningsperiod. Varje mentors erfarenhet är unik och vissa omgångar har vi fler med en viss ätstörningsbakgrund eller närståendeerfarenhet. Vi försöker alltid tilldela en...

Antalet engagerade mentorer varierar vid varje ansökningsperiod. Varje mentors erfarenhet är unik och vissa omgångar har vi fler med en viss ätstörningsbakgrund eller närståendeerfarenhet. Vi försöker alltid tilldela en mentor som liknar dina erfarenheter i den mån vi kan, men ibland kan det innebära att du får en mentor som inte har precis samma erfarenhet av ätstörningar., har annan könstillhörighet eller är i en annan ålder än du. Det viktigaste för oss är att så många som möjligt som söker blir tilldelad en mentor.

Oavsett om du som söker en mentor är närstående till någon med ätstörningar eller själv drabbad så är det värdefullt att få kontakt med någon. Många av de bakomliggande orsakerna till ätstörningar är ofta väldigt lika för många och därför ser vi stort värde i att du får dela dina erfarenheter med någon annan.

Jag får inte tag i min tilldelade mentor, vad gör jag?

Mentorskap

Kontakta Ellen som är samordnare för mentorskapet så hjälper hon dig. Ellen nås på ellen.abrahamson@friskfri.se.

Kontakta Ellen som är samordnare för mentorskapet så hjälper hon dig. Ellen nås på ellen.abrahamson@friskfri.se.

Jag har tidigare haft en mentor hos er och vill få den personen även denna mentorsperiod, går det att lösa?

Mentorskap

Du kan berätta för din mentor att du önskar fortsätta, om det är en kontakt som pågår just nu, samt meddela Ellen som är samordnare för mentorskapet. Ellen nås...

Du kan berätta för din mentor att du önskar fortsätta, om det är en kontakt som pågår just nu, samt meddela Ellen som är samordnare för mentorskapet. Ellen nås på ellen.abrahamson@friskfri.se. Vi kan inte lova att du får samma mentor som tidigare, men vi gör vad vi kan för att du tilldelas samma mentor när du söker mentor för en ny omgång. Du kan tilldelas samma mentor max två gånger i följd. Har du haft en mentor under en tidigare mentorsperiod kan du också kontakta Ellen. Detta behöver vi veta innan ansökningsperioden startar för att lättare kunna fördela när mentorsperioden kör igång.

Jag har fel medlemsform för att ansöka, vad gör jag då?

Mentorskap

Kontakta medlemsservice så hjälper vi till att uppgradera till ett enskilt medlemskap eller familjemedlemskap.

Kontakta medlemsservice så hjälper vi till att uppgradera till ett enskilt medlemskap eller familjemedlemskap.

Jag är student, kan ni hjälpa mig med mitt skolarbete?

Student

Vi får många förfrågningar från studenter som letar intervjupersoner till uppsatser eller fakta om ätstörningar för examinationsuppgifter. Det är allt ifrån gymnasiearbeten till uppsatser på mastersnivå. Vi har begränsade...

Vi får många förfrågningar från studenter som letar intervjupersoner till uppsatser eller fakta om ätstörningar för examinationsuppgifter. Det är allt ifrån gymnasiearbeten till uppsatser på mastersnivå. Vi har begränsade resurser och kan tyvärr inte hjälpa till med dessa förfrågningar – varken genom att sprida enkäter riktade till tidigare drabbade eller närstående, eller genom att efterlysa intervjupersoner i våra kanaler. Vi har inte heller själva möjlighet att ställa upp på intervjuer. Söker du kunskapsunderlag kring ätstörningar finns en hel del information på vår hemsida. Antingen här under vanliga frågor eller under Om ätstörningar.

Vilka steg behöver jag ta för att bli volontär?

Volontär

Du bedömer att du kan vara engagerad i Frisk & Fri i minst ett år framöver. Har du egen erfarenhet av ätstörningar måste du varit frisk sedan minst två...

  • Du bedömer att du kan vara engagerad i Frisk & Fri i minst ett år framöver.
  • Har du egen erfarenhet av ätstörningar måste du varit frisk sedan minst två år tillbaka.
  • Är du närstående måste personen i din närhet vara helt frisk.
  • Du genomgår en intervju med ansvarig kontaktperson/regionansvarig.
  • Du står bakom Frisk & Fris värdegrund, volontärpolicy och övriga styrande dokument.
  • Du skriver på vår överenskommelse för volontärer.
  • Du tar del av relevant utbildning.
  • Du behöver vara minst 20 år för att ansöka om uppdraget.
  • Du behöver vara stödmedlem i Frisk & Fri.

Du hittar de uppdrag vi söker volontärer till här.

Hur stödjer ni mig som volontär?

Volontär

Att vara medmänniska och ta del av någon annans erfarenheter väcker tankar och känslor. Som volontär i Frisk & Fri får du adekvat utbildning, fortbildning och handledning för ditt...

Att vara medmänniska och ta del av någon annans erfarenheter väcker tankar och känslor. Som volontär i Frisk & Fri får du adekvat utbildning, fortbildning och handledning för ditt uppdrag. Du får stöd och uppmuntran i din roll som volontär. Du får också möjlighet att dela med dig av dina tankar och bidra till både din egen och andras utveckling.

Om du sköter dina åtaganden under minst ett års tid, inklusive utbildningstid, kan du på begäran få ett volontärintyg.

När ska jag söka vård?

Vård

När ditt beteende och dina tankar rörande mat, kropp och ibland träning börjar ta upp en väldigt stor del av ditt liv behöver du i regel hjälp. Hjälp för...

När ditt beteende och dina tankar rörande mat, kropp och ibland träning börjar ta upp en väldigt stor del av ditt liv behöver du i regel hjälp. Hjälp för att bli frisk och för att må bra igen. Många med en ätstörning tänker att en inte är ”tillräckligt sjuk” för att få hjälp, men ju snabbare du söker hjälp, ju bättre är det.

Hur gör jag för att söka vård för ätstörningar?

Vård

Vården för ätstörningar ser olika ut i olika delar av landet, tillgängligheten skiljer sig åt men även processen för att söka vård kan se olika ut. På vissa platser...

Vården för ätstörningar ser olika ut i olika delar av landet, tillgängligheten skiljer sig åt men även processen för att söka vård kan se olika ut. På vissa platser finns ätstörningsenheter dit du kan skicka en så kallad egenremiss eller egen vårdbegäran. I andra regioner behöver du exempelvis först kontakta din vårdcentral för att få en remiss till ätstörningsenhet eller annan behandling. Är du förälder till ett barn under 18 år kan även du som vårdnadshavare ta kontakten med vården.

Här reder vi ut olika alternativ som kan finnas och vill du veta mer om hur vården ser ut i din region, besök www.1177.se.

Vart vänder jag mig?

Jag är under 18 år eller vårdnadshavare till någon under 18 år

  • Elevhälsan t.ex. skolkurator eller skolsköterska.
  • Vårdcentral.
  • Ungdomsmottagningen/ungdomshälsan.
  • BUP (i de flesta regioner krävs ingen remiss).
  • Ätstörningsenhet (via egenremiss eller remiss från tex vårdcentral).
  • Psykiatrisk akutmottagning.
  • Privata mottagningar (t.ex. dietist, fysioterapeut, leg. Psykolog, leg. psykoterapeut).

Jag är över 18 år

  • Studenthälsan på universitetet/högskola.
  • Ungdomsmottagningen/ungdomshälsan.
  • Vårdcentral.
  • Företagshälsovården.
  • Allmän öppenpsykiatrisk mottagning (via egen remiss eller remiss från t.ex. vårdcentral).
  • Ätstörningsenhet (via egenremiss eller remiss från tex vårdcentral)
  • Psykiatrisk akutmottagning.
  • Privata mottagningar (t.ex. dietist, fysioterapeut, leg. Psykolog, leg. psykoterapeut).
  • Internetbehandling.

 

Hur ser vården ut där jag bor?

Du kan läsa mer om hur vården ser ut i din region på www.1177.se  

Vad menas med drabbad?

Stöd

Det viktigaste är inte vilken diagnos du har eller inte har, det viktigaste är hur du mår. Om du har tankar och känslor kring kropp, mat och ätande som...

Det viktigaste är inte vilken diagnos du har eller inte har, det viktigaste är hur du mår. Om du har tankar och känslor kring kropp, mat och ätande som påverkar ditt liv negativt kan du söka stöd hos oss. Detta gäller oavsett om du är överviktig, underviktig eller någonstans mitt emellan.

En ätstörning kan drabba alla, oberoende av ålder, kön och bakgrund. Hos oss är alla välkomna att ta del av vårt stöd.

 

Vad menas med närstående?

Stöd

Många tror att närstående behöver vara någon inom familjen men det är så mycket mer än det. Du kan även vara närstående genom att till exempel vara en kollega,...

Många tror att närstående behöver vara någon inom familjen men det är så mycket mer än det. Du kan även vara närstående genom att till exempel vara en kollega, vän, partner, tränare eller släkting.

Det är lätt hänt att glömma bort att du som står bredvid någon som mår dåligt också behöver stöd. Det är tufft att stå bredvid, och då är det fint att få prata med personer som själva varit närstående och som varit med på resan mot friskhet.

Jag försökte ringa till Närståendelinjen/Ätstörningslinjen men kom inte fram. Vad ska jag göra?

Stöd

Ibland är det många som ringer till oss, då kan det vara svårt att komma fram. Men trafiken till telefonlinjerna varierar, så om du provar igen en annan tid/dag...

Ibland är det många som ringer till oss, då kan det vara svårt att komma fram. Men trafiken till telefonlinjerna varierar, så om du provar igen en annan tid/dag så kommer du komma fram efter några försök.

Har jag en ätstörning?

Ätstörningar

Det kan vara svårt att själv förstå att du befinner sig i riskzonen för att utveckla en ätstörning, eftersom den som drabbas ofta först tror att ätstörningen är någonting...

Det kan vara svårt att själv förstå att du befinner sig i riskzonen för att utveckla en ätstörning, eftersom den som drabbas ofta först tror att ätstörningen är någonting annat. Du kan tänka att det är ett sätt att kontrollera ditt liv eller fly från problem. Vi har samlat ett antal påståenden som kan vara tecken på att du behöver hjälp. Du hittar vårt test här.

Om jag tror att jag har en ätstörning, vad kan jag göra då?

Stöd, Vård, Ätstörningar

Berätta för någon du har förtroende för. Du kommer troligtvis märka att det känns bättre om du pratar med någon, i stället för att bära allt inom dig. Nästa steg är att...

Berätta för någon du har förtroende för. Du kommer troligtvis märka att det känns bättre om du pratar med någon, i stället för att bära allt inom dig. Nästa steg är att söka vård – att bli frisk från en ätstörning på egen hand är otroligt tufft och oftast behövs professionell hjälp.
Du kan även söka stöd hos oss.

Vad gör jag om jag är orolig för att någon är drabbad?

Ätstörningar

Etablera omtanke och delge personen din oro. Försök hålla samtalet till personens mående och det som du reagerar på, inte eventuella fysiska förändringar eller sådant som är direkt kopplat...

Etablera omtanke och delge personen din oro. Försök hålla samtalet till personens mående och det som du reagerar på, inte eventuella fysiska förändringar eller sådant som är direkt kopplat till mat och ätande. Men det viktigaste är att våga fråga och våga lyssna när svaren kommer. Du kan även läsa mer här.

 

Vem drabbas av en ätstörning?

Ätstörningar

Alla kan drabbas, oavsett ålder, kön och bakgrund. Du kan läsa mer här.

Alla kan drabbas, oavsett ålder, kön och bakgrund. Du kan läsa mer här.

Vad är orsaken till att någon utvecklar en ätstörning?

Ätstörningar

Det korta svaret är många, ätstörningar är nämligen ett samspel mellan många faktorer. Ofta utvecklas en ätstörning i samband eller i anslutning till större förändringar i livet. Så som...

Det korta svaret är många, ätstörningar är nämligen ett samspel mellan många faktorer. Ofta utvecklas en ätstörning i samband eller i anslutning till större förändringar i livet. Så som att byta skola, separera – sin egen eller ens föräldrars, flytt eller att någon i ens närhet blir svårt sjuk. Det finns också en genetisk faktor som gör att vissa har en större sårbarhet att utveckla en ätstörning. Även samhällets ideal och normer kring kropp och ätande är en bidragande faktor. Tillika om en varit med om någon form av trauma, exempelvis blivit mobbad eller varit utsatt för våld, så kan en vara extra sårbar för att hamna i en ätstörning.  Läs mer om detta här.

 

Går det att bli helt frisk från en ätstörning?

Ätstörningar

Ja, det går att bli helt frisk och fri! Processen att bli frisk från en ätstörning kan ta olika lång tid och vilken typ av behandling eller stöd som...

Ja, det går att bli helt frisk och fri! Processen att bli frisk från en ätstörning kan ta olika lång tid och vilken typ av behandling eller stöd som behövs kan skilja sig åt. Du kan läsa mer om olika personers tankar om friskhet och vägen dit under Tillfrisknande.

Går det att förebygga ätstörningar?

Ätstörningar

Den frågan är inte helt enkel att besvara, eftersom vi inte har alla svar på varför någon utvecklar en ätstörning. Detta gör det också svårt att avgöra vad som...

Den frågan är inte helt enkel att besvara, eftersom vi inte har alla svar på varför någon utvecklar en ätstörning. Detta gör det också svårt att avgöra vad som kan verka förebyggande. Troligtvis behöver flera saker samspela, kopplat till att flera saker ligger bakom att någon utvecklar en ätstörning. Med det sagt finns en rad saker som kan minska risken att någon drabbas.

En central faktor som påverkar risken för att utveckla ätstörningar är förändringar i sitt ätande med syftet att gå ner i vikt eller bli mer ”hälsosam”. Det kan också handla om en förändring utan det syftet, men där någon äter mindre än vad kroppen behöver. För att förebygga ätstörningar kan det alltså vara viktigt att inte gå på en diet i viktminskningssyfte eller utesluta näringsämnen. En ingång till mat som är ”äta allt men inte alltid” kan minska risken att hamna i en ätstörning.

Vårt språk kan bidra till hur vi förhåller oss till mat. Att undvika beteckningar som ”nyttigt” och ”onyttigt” kan bidra till att förebygga en osund relation till mat. Hur vi pratar med varandra om kropp, mat och ätande spelar roll. Om vi enbart nämner mat och kropp i negativa termer, eller drar likhetstecken mellan en smal kropp och en bra kropp så stärks en kritisk inställning till den egna och andras kroppar.

Att stärka självkänslan kan påverka positivt. Många drabbade har en låg självkänsla i botten, så att arbeta med den egna självkänslan kan också minska risken för att utveckla en ätstörning.

Att dela sina känslor och tankar med någon när livet känns tufft kan också minska risken för psykisk ohälsa, såsom ätstörningar. Att hålla svåra saker inom sig är inte bra i längden, sök hjälp och stöd när det behövs. Vi behöver inte klara allt själva. Om du står nära någon som inte verkar mår bra – fråga och visa att du bryr dig.

Vi ser också att ökad kunskap om ätstörningar behövs som en förebyggande åtgärd, både i samhället i stort och specifikt inom primärvård och elevhälsa.

Sammanfattningsvis är ett kroppspositivt synsätt, att arbeta med självkänsla, att anförtro sig till någon när livet känns tufft och att undvika dieter saker som kan minska risken för att utveckla en ätstörning.

Har ni någon statistik kopplat till ätstörningar?

Ätstörningar

För sammanställd statistik hänvisar vi till Riksät – nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling. I deras årsrapporter hittar du mer information.

För sammanställd statistik hänvisar vi till Riksät – nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling.

I deras årsrapporter hittar du mer information.

Har ni några bra boktips?

Ätstörningar

Ja det har vi. Nedan listar vi böcker som vi läst och vill tipsa vidare om, på temat ätstörningar.   En närståendes handbok Frisk & Fri – Riksföreningen mot...

Ja det har vi.
Nedan listar vi böcker som vi läst och vill tipsa vidare om, på temat ätstörningar.

 


En närståendes handbok

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar

Har du någon med en ätstörning i din närhet? Hur reagerar du? Vad säger du? Boken ger dig information och många praktiska råd.
(Frisk & Fri)
Beställs här


När det hälsosamma blir ohälsosamt: Hjälp när tankar om kropp, mat och ätande tagit över ditt liv

Evelina Linder, Erika Nyman Carlsson

Den här boken innehåller ett behandlingsprogram utifrån KBT som även har stöd i forskning för personer med ätstörningar eller ätproblem. Du får kartlägga hur just din situation ser ut och mekanismerna bakom problematiken. Konkreta strategier hjälper dig att bryta onda cirklar och göra förändringar, så att du kan fylla tillvaron med det som får dig att må bra och att tillåta dig att njuta av livet.
(2019 Natur & Kultur)


Mat för dig med ätstörning : Vägen till ett friskt ätande

Carina Trägårdh Tornhill, Ulrika Koppers Watting

Mat för dig med ätstörning är ett häfte som kan hjälpa en på vägen till ett friskt och avslappnat ätande. På ett enkelt och lättillgängligt vis delger dietisterna och författarna Carina Trägårdh Tornhill och Ulrika Koppers Watting vad kroppen behöver för att den ska må bra.
(2020 Gothia Fortbildning AB)


Jätteviktig

Terese Alvén

Alvén visar att det går att bli fri från ätstörningar och ger här råd och inspiration till alla som kämpar med att ta sig ur ett jobbigt förhållande till mat, träning och vikt.
(2016 Hoi förlag)


Mattillåtet

Gisela Van der Ster

Van der Ster beskriver utförligt vad som händer i kroppen när man börjar ge den näring som den behöver. Med den kunskapen är det lättare att våga påbörja resan mot ett friskt liv. En praktisk vägledning.
(2014 Randi förlag)


Livsviktigt: En handbok i kroppspositivt föräldraskap

Kajjan Andersson

Andersson ger utifrån vetenskap och egen erfarenhet tankeväckande och konkreta råd till vuxenvärlden i syfte att bättre rusta barn som växer upp i det ”ätstörda samhället”.
(Forum förlag 2020, Bonnier Audio 2020)


Att övervinna hetsätning

Christopger Fairburn

Fakta och självhjälpsmaterial kring hetsätning.
(2003 Studentlitteratur)


Kognitiv beteendeterapi vid hetsätningsstörning och övervikt

Klara Hedlund och Ata Ghaderi

Evidensbaserad behandling tillgängliggörs för att effektivisera och underlätta den behandling som ges vid olika kliniker.
(2008 Studentlitteratur)


Ät allt – hellre nästan rätt än exakt fel

Lindskog/Van der Ster

En bok som slår hål på myterna kring mat och kost och berättar hur kroppen egentligen fungerar, och vad den behöver.
(2000 Alfabeta bokförlag)


Som Zlatan fast bättre

Niclas Christoffer

Läsaren får följa Simons kamp mot att bli en bättre fotbollsspelare som dessvärre leder till att han utvecklar en ätstörning.
(2012 Hoi förlag)


Normal och fin

Caroline Eriksson

Kroppsidealet ”smal och fin” är inget nytt och inte heller är det en nyhet att det får många att må dåligt och tycka illa om sina kroppar. För många leder detta till en energikrävande fixering vid vikt, mat och träning. Från ett personligt perspektiv har beteendevetaren Caroline Eriksson skrivit en självhjälpsbok, där hon förespråkar rätten att vara normalbyggd utan att ständigt behöva känna press på att vara smal(are).
(2005 Natur & kultur)


Innanför

Jan Nordström

En diktsamling om en mans oro i själen och ätstörningar.
(2006 Jan Nordström)


Tillsammansheten

Jan Nordström
En bok som drabbar på djupet i ord och bild om fotboll, ätstörningar och kärlek.
(2011 Jan Nordström)


Och runt mig faller världen

Marit Sahlström

Marit har tre systrar och alla dessa drabbas av en ätstörning. Hur är det att vara syskon och samtidigt hantera allt annat som händer i sitt eget liv?
(2014 Ordfront)


Lev med din kropp: Om acceptans och självkänsla

Ata Ghaderi, Thomas Parling

Författarna guidar läsaren genom olika beteendeexperiment och övningar som syftar till att upptäcka den egna kroppen på ett nytt sätt, bland annat med hjälp av olika acceptansstrategier.
(2009 Natur & Kultur)


Böcker för barn och unga

Mommi & Folket – Tuggumitanten

Åsa-Caroline Salomonsson

Boken tar upp frågor som kan vara knepiga att prata om med barn. Tuggummitanten handlar om att vara vuxen och leva med en ätstörning, i detta fall anorexi.  Boken behandlar även ämnen som mobbning och familjekonflikter, men även att en inte bör döma personer på förhand. Och allt detta på ett inte allt för komplicerat sätt.
(2016 Idus förlag)


Fågelflickan

Johanna Nilsson

Minna vill bli en Fågelflicka. Hon vill bli lätt som luft och flyga iväg. Slippa sin kropp. Den gör bara ont. Förut tyckte hon om sin kropp. Hon åt och drack utan att vara rädd. Nu är varje tugga en kamp. Fågelflickan handlar om Minna som lider av anorexia. Ja, hela familjen lider. Minna kan inte ta sig ur sin ätstörning. En dag vill hennes lillebror inte heller äta. Minna börjar en lång väg tillbaka. En skakande, realistisk bok om en flicka som lider av anorexia. Om anhörigas förtvivlan och maktlöshet. Allt berättat i skönlitterär form.
(2016 Nypon förlag)