Tvångsvården av ätstörningspatienter är ett problem. Uppdrag gransknings senaste inslag, om bältning och fasthållning vid sondmatning, aktualiserar det.
Vi i Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar anser att tvångsåtgärd med sondmatning där bältesläggning eller fasthållning förekommer ska vara en sista utväg i behandling av ätstörningar. Extremt långa väntetider inom öppenvården resulterar dock i att allt fler drabbade får hjälp i ett alltför sent skede.
När tvångsvård eller tvångsåtgärder sätts in vid livshotande tillstånd kräver vi:
- Högre kompetens om ätstörningar hos vårdpersonal inom slutenvården.
- Tillräckliga personella och ekonomiska resurser i vården för att tvångsåtgärder ska kunna utföras på ett patientsäkert och individanpassat sätt.
- Innan ett beslut om sondmatning fattas ska patienten ha fått alla möjligheter och förutsättningar att dricka och äta på vanligt sätt. Patienten ska även efter att ett beslut har fattats ha rätt till och ges möjlighet att ångra sig och välja mat framför sond.
- Att alla som ges sondmatning och/eller annan tvångsåtgärd ska efteråt få psykosocialt stöd efter individens behov.
- Att vid akut svälttillstånd måste patient och närstående tydligt få veta att sondmatning som tvångsåtgärd handlar om att rädda liv.
- Att patienten får möjlighet att påverka situationen, till exempel välja vem ur tillgänglig personal som ansvarar för sondmatningen.
Anorexi är ett komplext och långvarigt sjukdomstillstånd med högst dödlighet av alla psykiatriska sjukdomar. Trots att all forskning visar att tidig behandling ger bäst resultat ser verkligheten i Sverige helt annorlunda ut. Livshotande tillstånd som kräver tvångsåtgärder uppkommer inte i ett tidigt skede av sjukdomen. Det är en konsekvens av grav resursbrist och okunskap inom vården, något som måste åtgärdas omedelbart.
Tvångsåtgärder kan ge trauman som tar lång tid att bearbeta. Baserat på nästan 40 års erfarenhetsbaserad kunskap efterlyser vi i Frisk & Fri enhetliga rutiner i landets regioner för att säkra långvarigt samtalsstöd, både för drabbade och närstående. Men framför allt måste psykiatrin i högre grad jobba systematiskt för att undvika tvångsåtgärder i möjligaste mån.
Tvångsvård får inte vara svaret på underdimensionerad vård och avsaknad av specialiserade team i öppenvården. Då har det gått för långt. Vilket det har.
Marika Rasmusson, pressansvarig i Frisk & Fri, 072 250 72 77
Maja Molin, vice ordförande i riksstyrelsen för Frisk & Fri, maja.molin@friskfri.se
