Novellen utkiksplatsen del 7

The_Dark_Garden_by_trsto

-Knack, knack. Hej, ursäkta att jag stör. Jag tar mig ut och springer lite. Om du vill ha mer att äta så står det kvar på spisen.

-Okej

När ytterdörren slår igen blir det plötsligt väldigt svårt att jobba med matten. Att bara röra handen, bara använda huvudet. Tunga böcker travas på varandra. Sedan när de är i en stabil konstruktion fäller Amadeus upp sin mattebok ovan på traven och fortsätter räkna, ståendes.

Amadeus pappa saktar in på garageuppfarten. Öppnar, lätt flåsande, ytterdörren.

När pappan kommer in blir han ensam där. Han skulle ha sagt:

-Hej. Nu är jag tillbaka från min springtur.

Sedan sysslat med sysslor en stund, för att till slut knacka på Amadeus dörr igen och försiktigt säga:

-Hallå? Nu går jag och lägger mig. Sov så sött.

Nu hinner han bara säga:

-Hallå? Det var så skönt att springa. Hur.., innan han märker Amadeus frånvaro. Han är inte på sitt rum.

Amadeus är inte i köket. Han sitter inte vid köksbordet med en nattmacka för att tanka hjärnan. Sitter inte i soffan. Tittar inte på ett program om träning. Men Tv:n är på. Amadeus är inte i huset.

Pappans panna dras ihop och slätas ut i pulserande veck. En önskan att leta rätt på, fyller hans darrande fingertoppar. Benen får styrkraft och för pappan ut på baksidan. Ingenting där förutom en studsmatta, som skälver lite lätt i den nu kyliga höstluften.

 

Postad 23 mars, 2014

Taggar: , ,