Många dansar runt den drabbade, vågar inte fråga, vågar inte säga. Mitt bästa tips är att faktiskt säga. ”Jag ser att du mår dåligt”, ”Jag försvinner inte, jag finns här”. Inte sopa ätstörningen under mattan. Att säga efter en måltid: ”Vad händer i dina tankar just nu?” och möta det.
