Diagnoser

På följande sidor hittar du information om olika ätstörningsdiagnoser. Diagnoserna är uppdelade efter diagnossystemet DSM-5 som vi förklarar nedan.

DSM-5 togs i bruk inom den svenska ätstörningsvården under 2016.

DSM-5

I DSM-5 har man fört samman så kallade ”födorelaterade syndrom” (som oftast ses hos spädbarn och barn) med ätstörningar (som oftast ses hos ungdomar och vuxna). Resultatet är ett mer åldersövergripande system som då omfattar både ”ätstörningar och födorelaterade syndrom”, inte enbart ätstörningar.

Det har skett en del viktiga ändringar i specifika kriterier för välkända syndrom som anorexia nervosa och bulimia nervosa i DSM-5. Som exempel krävs det inte längre mensbortfall för att få diagnosen anorexia. För att få diagnosen bulimi krävs det nu episoder av hetsätning och kompensation minst en gång i veckan under de senaste 3 månaderna (förut krävdes sådana episoder minst två gånger i veckan under de senaste 3 månaderna).

DSM-5 har även försökt att minska andelen personer som tidigare klassificerades som ätstörning utan närmare specifikation (UNS). Som en ersättning för UNS använder DSM-5 Andra specificerade ätstörningar (AnS) där övriga och mer ovanliga ätstörningar anges. Personer som bedöms vara drabbad av en ätstörning men då typ inte går att specificera, klassificeras nu som Ospecificerad ätstörning.

Önskar ni ytterligare fakta rekommenderar vi att ni går in på KÄTS (Kunskapscentrum för ätstörningar) hemsida Där finner ni fördjupad information om olika diagnoser, symptom samt statistik.